Oförglömliga Taiwan

Berättelse om Shen Yuns symfoniorkesters första strövtåg i Taiwan

Under vår premiärkonsert avtog en tyfon utanför och en annan väntades komma inom några dagar. Vi upptäckte snart att situationen skulle bli sådan mer än en gång under detta Formosaäventyr. Jag kommer att minnas Shen Yuns symfoniorkesters första Asienturné under en lång, lång tid. Låt oss börja från början ...

 
Dag ett

Här står vi och tar emot ytterligare en ovation i Taoyuan, Taiwan, när dirigent Milen Nachev återtar sin plats på podiet. I det bländande ljuset såg jag i ögonvrån att musikerkollegorna stod raka och stolta trots att svetten rann nerför deras kragar. Med varje ytterligare bugning kände jag min egen hästsvans klistra sig bakom nacken. (Förutom scenbelysningen hade denna ö i Kräftans vändkrets 27-32 graders värme även i slutet av september.) Trots att jag var utmattad i slutet av föreställningen orkade jag fortfarande le med ett stort leende på läpparna. Så stort att det nästan delade mitt ansikte i två halvor.

Under tiden exploderade publiken i rungande applåder och jubel när dirigenten (som är symfonins uttolkare) gick ut och kom tillbaka på scenen gång på gång. Rop av "vi älskar er!" och "en gång till" fyllde salen varje gång dirigent Nachev vände sig mot publiken. I Taoyuan väntade han några extra sekunder för att bygga förväntan innan han vände runt och tecknade åt oss att sätta oss för ett slutligt stycke och ett extranummer som var min favorit: det fröjdefulla taiwanesiskt inspirerade stycket I bergen.

Kort sagt var vår första konsert i Taiwan oförglömlig.

Vädret slår till

Två veckor in i turnen tvingade tyfonvarningar och avstängda vägar våra värdar att avbryta konserten i Taitung. Detta är en stad som Shen Yun fortfarande har kvar att besöka. När Shen Yun World Company turnerade i Taiwan under våren rapporterade lokala medier att hundratals invånare fyllde buss efter buss för att göra en åtta timmars resa tur och retur för att se närmaste konserten i närliggande provins.

Hade den planerade konserten ägt rum skulle vi ha varit den första utländska orkestern att uppträda i Taitung. En annan smärtsam sanning är att av alla städer på vår resrutt i Taiwan sålde biljetterna till Taitung slut snabbast efter att biljettförsäljningen startat. Jag är ledsen att behöva säga att Taitung-borna får vänta lite till på att få uppleva Shen Yun närmare sina hem.

Samtidigt fick jag för första gången uppleva en tyfon, vilket innebar att bli instängd på hotellet av oupphörligt tjutande vindar och flygande skräp utanför. Detta avhjälpte verkligen inte mitt humör för "inställd konsert". Men vädrets avbrott i vårt schema gjorde att jag värdesätter varje chans att uppträda ännu mer.

I Shen Yuns symfoniorkester är det upp till musikerna att trolla fram storheten i det kejserliga hovet och färga kronbladen på Udumbaran utan dansare, dräkter eller bilder i bakgrunden. Det är otroligt inspirerande att se människor bli så exalterade av vår musik. Och efter några städer märkte vi hur mycket en taiwanesisk accent för "encore” (extranummer) låter som "uncle” (farbror), men oavsett det var min entusiasm definitivt fortfarande stark. Varje konsert är värdefull eftersom vi arbetar för att förmedla skönheten i traditionell kultur.

Jag kan knappt vänta med att spela för resten av vår publik under denna extraordinära symfoniorkestersäsong. Nästa stopp, här kommer vi Carnegie!