Berömda parallella personer 2/10: Laozi och Sokrates

I den här serien tittar vi på historiska personer från Kinas förflutna som har otvetydiga västerländska "motsvarigheter".

Föreställ dig hur bra Laozi och Sokrates skulle komma överens om de hade träffats? Bortsett från språkbarriärer, vad skulle de prata om?

Dessa två högt uppskattade vise män var människor med stor visdom, så deras ord bar lager av innebörder. Men i en anda av att ha roligt lånade vi några av deras välkända citat för att sätta igång en imaginär konversation på en forntida kinesisk-grekisk utomhusmarknad.

Var och en uttrycker sina tankar när de observerar liv och rörelse i den dödliga världen. Lägg märke till hur lika deras åsikter om vissa ämnen verkar vara. När Laozi och Socrates talade för cirka 2500 år sedan, var deras omständigheter och avsedda publik naturligtvis inte det samma. Så med det i åtanke ... njut!

* * *

När Sokrates ser människor ta sig från butik till butik, bärandes på sina inköp, säger Sokrates: ”Han är rik som är tillfredställd med det minsta. Ty tillfredsställelse är naturens rikedom.”

Medan Laozi stryker sitt långa vita skägg och nickar i överensstämmelse, svarar han: "Den som är tillfredställd är rik."

Mitt i oväsendet av säljare som ropar för att marknadsföra sina varor, säger Socrates med ett leende: "Tystnad är en djupsinnig melodi för dem som kan höra den över allt buller."

”När det finns tystnad hittar man universumets ankare inom sig själv", instämmer Laozi.

"Känn dig själv", tillägger Socrates.

"Att känna andra är att vara smart", säger Laozi. "Att känna sig själv är att bli upplyst."

En adelsman som går förbi hör deras samtal och inser att de två är män av visdom. Trots sin rikedom överväldigas adelsmannen ofta av sorg. Han försöker göra sig lycklig genom att köpa saker. Ändå är den erhållna lyckan kortvarig. Han närmar sig paret och ber om hemligheten till sann lycka.

Suckande berättar Laozi för honom: "Om din lycka beror på pengar kommer du aldrig att vara lycklig med dig själv."

Sokrates tröstar adelsmannen och förklarar: "Lyckans hemlighet, förstår du, finns inte i sökandet av mer, utan i utvecklandet av förmågan att njuta av mindre."

Mannen är bedövad av den enkla uppenbarelsen och hans syn på livet är helt förändrad. Han tackar de två och fortsätter på sin väg, djupt försjunken i tankar ...

* * *

 

Laozi och Sokrates betraktas ofta som fäder till österländska respektive västerländska filosofier. De talade om sanningar som är universella. Och likheterna mellan deras läror är fascinerande och värda att begrunda. De verkade till och med vara överens om att inte veta:

Laozi: ”Att inse att du inte förstår är en dygd; att inte inse att du inte förstår är en defekt.”

Sokrates: "Den enda sanna visheten är att veta att du inget vet."

Ödmjuka som de var, finns det så mycket vi kan lära av dem. Dessa vise män från forna tider riktade sin uppmärksamhet inåt. De kultiverade sina hjärtan och fick självbehärskning genom att övervinna rädslor och begär.

Som de förklarade:

Laozi: "Manifestera tydlighet, omfamna enkelhet, minska själviskhet, ha få begär."

Sokrates: "Ju färre våra begär är desto mer liknar vi gudarna."

Kanske nästa gång du befinner dig i en konflikt med någon, försök att rikta din uppmärksamhet från utåt till inåt. Istället för att hitta fel hos dem, försök hitta fel hos dig själv. Vågar du ge det en chans? Om du gör det kanske du precis har tagit ditt första steg för att bli en vis man!

* * *

Med Zhou-dynastin i nedgång, någon gång omkring fjärde århundradet före Kristus, bestämde Laozi sig för att göra sin avfärd och red iväg till väst för att aldrig ses igen. Men innan han gjorde det, skrev han 5000 visdomsord, Tao Te Ching, och lämnade det till sina framtida lärjungar att studera och tillämpa.

Ungefär samma tid dömdes Sokrates, år 399 före Kristus, för gudlöshet mot den Atenska panteonen och för att "korrumpera ungdomen". Han tvingades ta livet av sig själv genom att dricka en bägare med gift. Sokrates stod vid sanningarna som han undervisade under sin livstid och lämnade en sista lektion för sina lärjungar.

”När eleven är redo kommer läraren att dyka upp. När eleven verkligen är redo ... försvinner läraren”, sade Laozi.

“Jag kan inte lära någon någonting. Jag kan bara få dem att tänka”, sade Sokrates.