Behålla vår nivå

När Shen Yun turnerar runt om i världen brukar vi bara bo i varje stad två eller tre dagar. Det finns naturligtvis några undantag (New York, San Francisco, Sydney, etc.), men i genomsnitt uppträder varje grupp i två städer per vecka, vilket uppgår till cirka 30 städer och cirka 100 föreställningar per trupp under varje fem månaders säsong.

Detta innebär att som artist måste man snabbt kunna anpassa sig till snabbt växlande väder, scenförhållanden och scenstorlekar, även till olika språkintroduktioner för våra konferencierer. Men det finns en annan viktig faktor som är svår att förbereda sig för - höjd över havet.

Speciellt när vi reser över USA uppträder vi ibland i städer med höga höjder över havet. Enligt Förenta staternas armémedicinska departement börjar exponeringen för höga höjder märkbart påverka fysisk prestation på runt 1220 meters höjd och blir mer framträdande i höjder över 2400 meter.

Under årens lopp har jag uppträtt med Shen Yun i ganska många av dessa städer. Bara den gångna säsongen har min grupp (Shen Yun Touring Company) uppträtt i Denver på 1609 meters, i Colorado Springs på 1845 meters och i Mexico City på 2250 meters höjd. Frukta dock inte emedan effekterna är begränsade till "lättare” andningssvårigheter på grund av tunnare luft, ökad sömnighet, och "lindriga psykologiska störningar" i form av lite stönande före morgondanslektionerna.

Men i ärlighetens namn kan det sägas att det blir mycket svårt att andas, särskilt under föreställningen. Ibland när ridån gått ner efter ett dansstycke har vi inte energi att resa oss upp direkt - även om vi måste, om vi inte vill bli omkullsprungna. Våra musiker som spelar blåsinstrument samt sångsolisterna måste övervinna vissa svårigheter också. Oavsett hur svårt det än är kommer man över det med ett leende på läpparna så snart ridån går upp.

Jag minns fortfarande tydligt (då med Shen Yun International Company) när vi för ett par år sedan uppträdde i Colorado Beaver Creek - en vacker skidåkningsort på 2 463 meters höjd över havet. Föreställningarna var mycket framgångsrika. När jag stod där och vinkade under ridåöppningen, lika upprymd som jag var utmattad, kunde jag inte låta bli att tänka: Tack och lov att scenen var så liten.