Historiska myter: Den Gule kejsaren med fyra ansikten

Den gule kejsaren söker Tao

Det sägs att alla kineser har en gemensam förfader: Xuanyuan Huangdi, eller ”den Gule kejsaren”, den förste härskaren av det land som senare skulle bli Kina. Hans regeringstid började 2697 f. Kr när han förenade stammarna på Gula flodens slätter under en enda regering.

Den nya kejsaren hade fyra ansikten som kunde blicka över hans rike i fyra olika riktningar och han åtföljdes av en procession med djur vart han än gick. Han, en taoistisk kultiverare, abdikerade från tronen efter många år, lämnade kejsardömets angelägenheter till sina ministrar och drog sig tillbaka för att ägna sig åt en brinnande strävan efter andlig fulländning. Han erhöll fulländning och steg upp till himlen i dagsljus, grensle över en drake, vilket också alla hans undersåtar kunde se.

Denna fantastiska och historiska blandning är höljd i vårt minne av Huangdi. Han är omväxlande en kejsare, en uppfinnare, en anfader och en gudom. Medan vissa moderna forskare hävdar att han var en legend som skrevs in i historien som om han vore en verklig människa, skrev forntida kinesiska lärda om honom som en verklig historisk person som senare blev en legend.

Var han då den gudomlige stamfadern till alla kineser, som kämpade mot vindguden och regnguden med hjälp av sin egen dotter, torkans gudinna? Eller var han en forntida härskare som byggde vägar mellan furstendömen, som nu ligger begravda i Shaanxi-provinsen? Eller var han verkligen en av de tidigast beskrivna taoistiska kultiverarna?

Kanske var han lite av allt detta. Enligt en legend befallde han minister Lishou att uppfinna matematik och Cangjie att utveckla Kinas äldsta skriftliga teckensystem. Hans första fru Leizu (Xi Ling-Shi) upptäckte silke och silkesodling . Hans fjärde hustru Momu hjälpte till att uppfinna spegeln.

Mannen själv hade ett finger med i spelet att uppfinna många användbara saker som kalendern och kompassen. Rungande trummor, en dans i 2006 års Shen Yun, påminner om legenden om hur den Gule kejsaren uppfann trumman, inte bara som ett konstnärligt instrument utan också som ett instrument för krig. En dånande laddning från hans krigstrummor ökade moralen i hans armé och fick motståndarna att fly. Som legenden berättar blev hans egna trupper också skakade så han uppfann knäpp-stränginstrumentet guqin för att lugna deras sinnen.

Och när musik och medicin är så sammanflätade i det forntida kinesiska tänkesättet, kan det då vara förvånande att han också erkänns för, bland andra verk, "Den gule kejsarens inre klassiker" (黃帝內經 Huangdi Neijing), som anses vara den äldsta medicinska avhandlingen i världen.

Slutligen finns det också en sak att framföra, nämligen att Huangdi kan vara förfader till många kineser. Den store historikern, Sima Qian, beskriver att Huangdi hade 25 söner, varav 14 fick bära sina egna efternamn. De startade klaner som skulle befolka Gula flodens slätter tusentals år senare och forma blodslinjer för vad som skulle bli Mittens rike.