Munken som uthärdade

Ett av Shen Yuns tidigaste dansdraman berättar historien om en exceptionell person.

I en liten, avlägsen by i det forntida Kina fanns ett buddhistiskt tempel. Byborna beundrade djupt abboten i det här templet och såg upp till honom som en förebild i upprätt moral.

Detta förändrades helt efter att en ung kvinna i byn hade en hemlig kärleksaffär och därefter födde en son. När hennes älskare flydde, hävdade hon att det var överstemunken som var far till barnet. För en munk sågs detta som det allvarligaste brottet mot hans buddhistiska orden, den ultimata skammen, som inte tål att se dagens ljus.

Men istället för att förneka anklagelsen eller försvara sig, sade munken ingenting. Han tog hand om barnet och uppfostrade honom som sitt eget. När byborna såg detta, tog de det som ett bevis på att historien var sann och fördömde honom enhälligt.

Åren gick och munken förblev utfryst. En dag kom en framstående gentleman till byn och väckte allas nyfikenhet. Han hade just klarat av den kejserliga civila tjänsteutbildningen och hade fått en position som tjänsteman på mellannivå. Detta var en stor ära. Alla var förvånade att se att hans fru var ingen annan än mamman till barnet som fötts utom äktenskap.

Mannen och hustrun gick till ortens tempel och föll på knä inför överstemunken. Till bybornas stora förvåning frågade tjänstemannen efter sin son av kött och blod, för den här mannen var samma älskare som tidigare hade flytt. Utan förebrående ord, återförenade munken pojken med hans riktiga föräldrar.

Skrämda och bestörta insåg byborna sitt misstag och den fulla vidden av munkens medkänsla och tolerans.