Missuppfattning 5: Kinas vetenskap kom på efterkälken på grund av traditionell kultur

När man från 2000-talet ser tillbaka på det forntida Kina kan det verka som att det dåtida samhället där var bakåtsträvande och på efterkälken jämfört med resten av världen. Men i själva verket var det helt tvärtom.

Kinas vetenskap och teknologi var oöverträffade i världen fram till Industrirevolutionen i Europa. En del av de uppfinningar som var avgörande för den militära och kulturella utvecklingen i Europa, till exempel pappret, tryckkonsten, kompasset och krutet, uppfanns faktiskt i Kina. Det var bara det att det tog 700 år innan de spreds västerut.

Epoker såsom Han-, Song- och Tangdynastierna var fulla av enastående läkare, poeter och generaler vars mediciner, prosa och militärtaktik än idag betraktas med vördnad av många experter.

Det var först efter opiumkrigen i mitten på 1800-talet som en klyfta uppstod mellan Kina och Västvärlden i den vetenskapliga och teknologiska utvecklingen, men detta var på grund av att Qingdynastins regeringar avvek från det traditionella Kinas flexibla mentalitet och öppenhet för innovationer.

Klyftan vidgades ytterligare under 1900-talet med Mao Zedongs antihögerkampanj, vilken riktade sig mot de intellektuella, och kulturrevolutionen, där kineser med högre utbildning bestraffades hårt. Till och med idag, trots Kinas ekonomiska framsteg, hindrar kommunistpartiets förtryck, korruption och censur kinesiska intellektuella och vetenskapsmän från att nå nya höjder.

Vem vet vilka under ett återupplivande av traditionell kinesisk kultur och öppenhet skulle kunna åstadkomma i en globaliserad och teknologiskt avancerad värld? Det är precis vad Shen Yun försöker ta reda på.