Var en 80 liters, inte en "250"

När jag bläddrade igenom en kinesisk ordbok en dag hittade jag en definition för pistagenöt som inte hade något med en nöt att göra. Om någon kallar dig en pistagenöt på kinesiska betyder det att du är mycket glad och nöjd.

Det kinesiska språket är fyllt med färgstarka idiom. Dessa härrör från populära folksagor, lokala seder, historiska episoder och många andra källor. Många kan relateras till fraser i andra språk och det är fascinerande att se hur olika kulturer uttrycker samma idéer på olika sätt.

På engelska, till exempel, nämner vi en favoritperson som "min ögonsten", men på kinesiska är favoritpersonen "pärlan i min hand". Vad vi i väst menar med ett "land av mjölk och honung" är på kinesiska ett" land av fisk och ris" (och faktiskt är västerländska rätter ofta sötare än kinesiska!). Jag antar att detta bevisar att "varje kålrot har sin grop", med innebörden att var och en har sin egen smak.

Mäta sig med

Tänk nu ordentligt. Vem är den mest begåvade personen du kan tänka dig? En konstnär, en kock, en matematiker, en känd idrottsman eller kanske en dansare? Och hur begåvad är detta underbarn mätt ... i liter?

Dags för en historia!

Statsmannen Cao Cao (uttalas "tsaow tsaow") som levde under den lysande tre kungadömenas period blev far till tre söner, var och en imponerande på sitt eget sätt. Den yngsta av trion var Cao Zhi ( "tsaow jhr").

Cao Zhi hade alltid varit pappas favorit trots många brister. Han var en storsupare, hade dålig självdisciplin och var fruktansvärt dumdristig. Intressant nog råkade han vara ett litterärt geni.

Den förstfödde Cao Pi ("tsaow pea")var emellertid makthungrig och brydde sig föga om sin bror. Väl medveten om möjligheten att han skulle köras över och inte ärva faderns makt, tog han varje tillfälle i akt för att köra bort lillebrorn från positionen som favorit.

Kort före Cao Caos död och efter tungt övervägande, överlämnade slutligen den gamle statsmannen makten till sin äldste son. Fortfarande svartsjuk och osäker, kliade det i Cao Pis fingrar att bli av med sin bror för gott. Han kunde dock inte göra det direkt eftersom det skulle skapa ogillande. Så han kom på en plan.

Efter att hans far gått bort drack den yngre Cao Zhi, i sann Cao Zhis anda, sig berusad och missade helt begravningen. Cao Pi såg sin chans och släpade sin bror inför hovet och fastställde villkoren för hans straff: Komponera en dikt på den tid du tar sju steg, eller betala med ditt liv. Ämnet? "Brödraskap". Och du kan inte nämna ordet bror en enda gång i dikten. Börja!

Cao Zhi, metaforens mästare, deklamerade då dessa verser:

Bönorna kokades för att göra en soppa

Och bönstjälkar matade kittelns flamma

Bönorna klagade som en grupp:

Du stjälk, du vet vår rot är densamma,

Så varför sänker du dig till att tortera mig?

Djupt chockad, men mindre av sentimentalitet än av respekt, lät Cao Pi lillebrorn slippa undan.

Kärnfullt men ändå kraftfullt blev "De sju stegens fyrradiga strof" Cao Zhis mest kända verk. Med tiden blev Cao Zhi, som hade skrivit spektakulära essäer vid 10 års ålder och kunde recitera över 10 000 rader av poesi vid 20 års ålder, en representativ poet av sin tid, precis som sin pappa - statsman och krigsherre. Alltigenom dynastierna fram till idag, cirka två årtusenden senare, har båda vördats som konstens mästare.

En lärd person skrev senare att om det fanns 100 liter talang bland män, tillhörde 80 liter Cao Zhi (kanske en gammal version av Paretos princip av 80/20-regeln). Detta gav upphov till idiomet "åttio liter talang", cái gāo bā dǒu (才高八斗), som betyder att någon är exceptionellt begåvad.

Talangterminologi

Här är några andra talangrelaterade idiom, uppgraderade från större till mindre:

“Himmelska generaler och soldater" (天兵 天 將,tiān bīng tiān jiàng): oövervinnliga, överlägsna styrkor.

“Tre huvuden och sex armar" (三頭六臂, sān tóu liù bì): mycket uppfinningsrik, övermänsklig.

“Hukande tiger, dold drake” (藏龍臥虎, cáng lóng wò hǔ): dold talang.

"Halv flaska vinäger" (半瓶醋, bàn píng cù): halvfärdig, amatörmässig.

“Inte en droppe bläck i honom" (胸無點墨, xiōng wú diǎn mò): olärd, inte kultiverad.

“Tvåhundra och femtio" (二百五, èr bǎi wǔ): okunnig, dumskalle.

Nyfiken på mer? Fler idiomberättelser kommer snart!