Koreansk gästfrihet

Om det finns några i denna värld som vet hur man tar emot gäster, så skulle jag vilja säga att det är koreanerna.

Från det ögonblick vi klev av planet till det ögonblick vi åkte igen, blev vi verkligen behandlade som hedersgäster. Banderoller, flaggor, traditionella dräkter och glänsande leenden välkomnade oss på flygplatsen. När vi kom till hotellet så fanns även där en välkomstkommitté. Detta visade sig sedan i varje stad där vi uppträdde.

Denna ström av värme är en återspegling av deras kultur, men även av det uppriktiga hjärtat hos de lokala arrangörer som bjudit in oss till sina städer.

Shen Yun framträder på inbjudan. Vi är inbjudna av lokala sponsororganisationer som arrangerar våra föreställningar. Det är inte en ekonomisk investering (hela verksamheten är icke-vinstdrivande), utan det är för att de vill göra något positivt för sitt område.

Om du inte har sett Shen Yun, så kan det vara svårt att veta vad en föreställning innehåller. Shen Yun är vackert att se – men inte bara det. Den är full av solida traditionella värderingar och samtidigt av hälsosamma, livliga och moraliska berättelser som tillsammans tar fram det bästa från mänskligheten. Allt framfört genom klassisk kinesisk dans. (Puuh, det var en mycket kortfattad förklaring, men jag tror det sammanfattar det hela.)

Uppskattningen för vad Shen Yun tar med sig till de lokala platserna återspeglas i de arrangemang som våra värdar gör för oss.

I Korea innebar det massor av läckra och roliga maträtter. De grillar en hel del vid bordet – du har din egen lilla grill och grillar ditt eget kött tillsammans med dina vänner. Du har utöver detta massor av intressanta smårätter, där den mest kända förstås är kimchi.

Vanligtvis lindar du varje liten köttbit i ett salladsblad, ovanpå det lite sås och ”voila” finns en smaskig, frisk (och extremt lågkolhydrat) måltid. Visst, vi fick verkligen vår andel av kött under dessa veckor. Men våra dansare behöver det som superatleter (de hopp och volter som de gör kräver en hel del bra näring för att utföra, vad jag förstår).

Jag måste erkänna att den goda behandling vi fick ibland kändes som lite mer än vad vi förtjänade. De sade dock att det bara är deras sätt. Nu när vi avslutat turnén i deras land och är på väg till Taiwan, hoppas vi att vi lämnat det koreanska folket med något som de kommer att behålla i sina hjärtan för alltid – eller åtminstone tills vi möts igen nästa år vid grillbord och teatrar.