Betyg A+ enligt det forntida folket

Tänker du på skolan med glädje eller fruktan? De forntida eleverna kände till vikten av att studera hårt - kanske alltför hårt.

Kinas första skolor etablerades för över 4 000 år sedan. Genom årtusenden studerade ambitiösa begåvningar från alla slags bakgrunder flitigt i kejserliga akademier och institut, och i privata skolor som drevs av lärda personer som Konfucius själv.

Deras ultimata mål? Att få godkänd examen inom statsförvaltningen - ett rikstäckande urvalssystem som inrättades under Suidynastin (581-618 e. Kr) och som fulländades under Tangdynastin (618-907 e. Kr) och användes fram till tidigt 1900-tal. De som klarade examen på häradsnivån avancerade till de provinsiella och sedan till de kejserliga proven. De med höga betyg tilldelades positioner i alla regeringsskikt som också gav stor ära till deras familjer.

Denna vördnadsvärda anda av akademisk flit är tydlig i många berättelser och även i vanliga uttryck. Kanske dessa idiom kommer att inspirera (eller kanske skrämma) er till att studera lite hårdare.

Det lilla ljus

Många stora begåvningar kom från enkla förhållanden. Förr i tiden delade fattiga familjer ett gemensamt problem: De hade inga pengar att lysa upp sina hem med på natten. Fantasifulla och beslutsamma som de var gav dock deras flitiga barn aldrig upp ...

Idiom: Borra ett hål i väggen för att låna ljus 鑿 壁 偷 光

Den unge Kuang Heng växte upp under den Västra Handynastin (206 f.Kr - 24 e.Kr) och hade inte råd med undervisning eller böcker. Istället arbetade han med småjobb hos rika familjer under dagen i utbyte mot att få tillgång till deras bibliotek.

En natt, medan han reciterade verser för sig själv i mörkret, upptäckte han att ljus kom in genom en spricka i väggen. Hans granne hade tänt ett ljus! Han tog snabbt en liten kniv för att göra sprickan lite bredare. En tillräckligt stark stråle lyste då på hans bok och han hade hittat ett sätt att studera.

Idiom: Fånga eldflugor och reflektion från snö 囊 螢 映雪

Under Jindynastin (265-420 e. Kr) visste två fattiga pojkar hur man drar nytta av årstiderna.

En av dem gick ut varje sommarkväll och fångade dussintals eldflugor för att tända sin provisoriska lampa. Den andra studerade utomhus i den bittra vinternatten. Varför? Han läste i månskenet som reflekterades från den snötäckta marken. När fingrarna blev alltför stela för att hålla i bokrullarna sprang han några varv runt gården innan han återvände till verserna.

En av dessa pojkar blev med tiden minister för personaladministration och den andra blev kejserlig övervakare inom Jindynastin.

Den smärtsamma ihärdigheten

Idiom: Hänga från en balk och sticka sig med en syl 懸梁 刺骨

Har du någonsin nypt dig själv när du nickat till under lektionen? För att bekämpa sömn tog även forntida studenter till smärta ...

Under Östra Handynastin (25-220 e. Kr) blev lilla Sun Jing less på att slumra bort dyrbar tid. Han tog ett rep, band ena änden i sitt hår och den andra änden i en takbjälke. På detta sätt, om han nickade till, vaknade han upp av ett kraftigt ryck i hårbotten. På grund av sina ansträngningar blev han en lysande statsman.

Under de Stridande staternas period (475-221 f. Kr) hade strategen Sun Qin höga ambitioner. Han fick dock en tuff start och fick avslag från alla de ledare han ville tjäna. Oförskräckt låste han in sig i sitt rum för att studera krigskonst dygnet runt. Hans enda sällskap var en lång syl (verktyg för att göra hål i läder) som han högg in i låret när han kände sig sömnig. Ja, det rann ut blod.

Efter ett år lämnade han sitt rum för att resa runt i landet och han förenade framgångsrikt sex fiendestater i en koalition mot Qin.

Idiom: En snöhög utanför Chengs port 程 門 立雪

Under Norra Songdynastin (960-1127 e. Kr) hade Yang Shi redan klarat de högsta kejserliga proven. Fortfarande längtandes efter kunskap bestämde han sig för att söka upp en av den tidens största filosofer.

Yangs timing var inte så bra: Mästaren hade just lagt sig för en tupplur. För att vara respektfull väntade han tålmodigt vid porten i snöstorm. Till slut när Mästare Cheng äntligen vaknade var allt han såg en stor hög av snö. Han accepterade sedermera sin nya elev.

Bara fortsätt

Några av de största namnen inom den akademiska världen trodde att de aldrig skulle kunna studera för mycket.

Idiom: Ha sönder skinnbandet tre gånger 韋 編 三絕

Hur många år skulle du lägga ner på en bok? Konfucius skrev i Analekterna: "Om några år lades till mitt liv skulle jag ägna femtio till studier av Yi och sedan skulle jag kanske komma att vara utan stora brister".

På sin ålderdom började Konfucius kommentera Yi (Förvandlingarnas bok, I Ching). Då den utvecklar och förklarar spådom, kosmologi och filosofi är Yi en av de fem klassikerna i traditionell utbildning bland Kinas tidigaste böcker.

Konfucius läste sina bokrullar så ofta att skinnbindningarna nöttes ut och var tvungna att bytas tre gånger. Han klagade dock fortfarande på att inte ha studerat dem tillräckligt.

Idiom: Wang Xizhi äter bläck 王羲之 吃 墨

Innan han blev dubbad till mästare av kalligrafi var Wang Xizhi (303-361 e.Kr) redan känd för att vara extremt flitig. I sin ungdom reste Wang vitt och brett för att studera tavelgravyrer som gjorts av hans högaktade föregångare. Hemma var han så fördjupad i skrivandet att han glömde de dagliga måltiderna och sovtiderna.

En gång bars en bricka med ångade bullar och vitlökssås till hans skrivbord. Senare kom hans fru för att se om han hade blivit frestad av sin favoritmat. Det hade han. Det var bara det att han inte brytt sig om att sluta skriva och hade av misstag doppat brödet i bläck. "Vitlöken är väldigt kryddig idag", påstås arbetsnarkomanen med en bläckfärgad mun ha sagt.

Ord till den kloke

Nu föreslår jag inte att någon ska riskera förfrysning och bläckförgiftning eller plåga sina föräldrar med skador på egendom. Låt istället lite av de forntidas anda smitta av sig på er. Studera flitigt. Låt flitens lampa lysa då och då (och bildligt talat). Se om ni inte också känner er mer fulländade.