Vad har Kina för färg?

Igår firade vi lyktfestivalen, eller "yuan xiao", vilket markerar slutet på det två veckor långa kinesiska nyårsfirandet.

Kinesisk kultur har en uppsjö regler för att garantera ett gott nytt år. Huset måste städas, man måste ta på sig nya kläder, vissa maträtter måste lagas för att högtidlighålla vissa dagar i den två veckor långa cykeln av firanden. Varje tradition har sin egen historia, som man kan se av legenden om fyrverkerierna.

Enligt gamla legender hade ett monster vid namn Nian ätit upp otursamma invånare i en by innan varje nytt år började. Monstret ledde till ett behov av fyrverkerier, eftersom det fruktade ljuset och oväsendet. Allt eftersom fler bybor fick höra om det här tipset minskade hotet från odjuret. När lugnet återställts blev nyåret en tid för firande. Att ta sig igenom ett år har sedan dess blivit känt som "guo nian", eller bokstavligen "att ta sig förbi Nian".

Den här sortens historier är ovanliga i Kina idag. Sedan det kinesiska kommunistpartiet tog över för mer än 60 "nians" sedan har många gamla traditioner förvridits till firanden av partiet och tappat sin innebörd. Nyårsfirandet kallas numera "Chun Jie", eller "Vårfestivalen" (trots att temperaturen ligger under nollstrecket). Den dominerande färgen är klarrött: röda lampor, röda kläder och röda papperskuvert för lyckobringande sedlar. Denna färg anses förvisso representera tur och lycka, men kommunistpartiet har erövrat den för sina egna syften. Kinas färg är blodrött enligt partiet. Under årens lopp har detta färgat alla aspekter av offentligt och privat liv. Till och med de historiska kolonnerna på Himmelska fridens torg har målats över med rött för att proklamera partiets inflytande året runt. Det är en tragiskt passande kommentar till kommunistpartiets egen blodfläckade historia.

När jag växte upp brukade jag, liksom miljontals andra kinesiska familjer, se på kommunistpartiets nyårsprogram på partiets TV-kanal CCTV. Det var ett slags "vårfestivalgala", full av sång, dans och sketcher som alla hyllade kommunistpartiets storhet. Vi hade två TV-apparater i huset, en färg och en svartvit. Färg-TV:n skulle ta fram det livliga i föreställningen, men den sista gången jag såg den märkte jag ingen större skillnad på de två apparaterna. Den ena var enfärgat grå och den andra var enfärgat röd. Jag antar att den sänds i HD nu också: HD-rött.

Kina har alltid varit ett land av mångfald. Geografiskt sträcker det sig från öken och snötäckta berg till fuktiga djungler och tropiska stränder. Demografiskt har det en enorm befolkning bestående av 56 distinkta etniska grupper och då räknas bara de som man kategoriserat. Historiskt har varje dynasti haft sitt eget unika system för musik, mode och till och med poesi. Med en sådan regnbåge av kulturer och traditioner, hur är det möjligt att bara en enda färg ska kunna definiera hela landet?

(Tack till Annie Li för hennes inspiration och synpunkter)