Berättelser om tacksamhet från det forntida Kina

Vilka högtidstraditioner är du mest tacksam för? Familjefester? Varm choklad? Mysa framför brasan tillsammans med goda vänner eller en bra bok?

För att fira Tacksägelsedagen och början av denna högtidshelg har vi här två traditionella berättelser om tacksamhet och godhet från Kinas forna förflutna.

General Han Xin: Vänlighet återgäldas och förödmjukelse förlåts

Det finns ett ordspråk på kinesiska: "En droppe vänlighet förtjänar en fontän i gengäld."

Så var fallet med Han Xin (231–196 f.Kr), en av de mest framstående militära strategerna i kinesisk historia. Som vuxen ledde Han Xin kejsaren Liu Bangs arméer för att befästa makten och inledde det 400-åriga väldet i en av Kinas mest lysande dynastier.

Som barn blev Han Xin föräldralös i ung ålder, så han lämnades fattig och med lite att äta. En kvinna i hans hemstad såg hur hungrig och undernärd pojken var, så hon gav honom mat i flera veckor vilket fick honom att återfå hälsan. Detta lämnade ett djupt intryck på Han Xin.

Efter många år blev Han Xin en av imperiets största stjärnor. Men han glömde aldrig folket i sin hemstad.

Och så, efter att ha blivit utnämnd till kung av Chu, återvände han för ett besök. Han uppsökte kvinnan som osjälviskt hade delat sin mat med honom så många år tidigare. Han Xin gav henne över 90 kilo guld för att återgälda den vänlighet hon hade visat honom som barn.

Samtidigt fanns det också en man i hans hemstad som en gång hade förödmjukat Han Xin genom att få honom på ett skamligt sätt krypa mellan hans ben. Så fort mannen kände igen den nu mäktige Han Xin blev han skräckslagen och bad om förlåtelse.

Han Xin hade ett hjärta med stor tolerans. Han kunde lätt ha hämnats, men istället beslutade Han Xin att ge mannen en chans och utnämnde honom till sin säkerhetsansvarige löjtnant.

Klicka här för att läsa mer om den store generalen Han Xin.  

Den blåa fenixen betalar en tacksamhetsskuld

Traditionell kinesisk kultur är full av historier som berättar om godhjärtade människor som belönas av gudomar för sina goda gärningar.

Ett sådant exempel inträffade under Songdynastin (960–1279 e. Kr) med en ung man vid namn Yang Bangyi. När han en dag studerade i ett tempel, såg han en staty av en blå fenix vars vingar hade fallit av. Fenixen, som låg på kroppen av en Buddhastaty, hade skadats under åren av vatten som läckte från tempeltaket.

Bangyi suckade och tänkte: "Vilken vanära!"

Han ville reparera statyn, men hade inte råd med det på egen hand, så han bestämde sig för att be sina klasskamrater och några rika herrar om donationer. Efter att ha samlat in tillräckligt med pengar, lagade Bangyi tempeltaket och fogade tillbaka fenixens vingar på dess kropp.

Ett år gick och Bangyi åkte till huvudstaden för att ta en kejserlig examen. Det året ombads deltagarna att skriva en uppsats och två versrader på ett poetiskt rimmat verspar. Den aspirerande lärjungen började arbeta och avslutade på nolltid delen med uppsatsen och skrev sedan den första raden i sin dikt:

"Cinnabartemplet förutsäger lycka: en eldfenix lyser klart på de röda palatstrappstegen."

丹穴呈祥，丹鳳覽輝丹陛,
dān xué chéng xiáng, dān fèng lǎn huī dān bì

Hur han än försökte kom inga ord till sinnet för diktens andra rad. Timmarna gick och det var nästan dags för honom att lämna in arbetet.

Oväntat dök en elegant blå fenix upp på himlen och skriade till Bangyi, innan den flög iväg. Plötsligt kom inspirationen och lärjungen skrev direkt den matchande andra raden i versparet:

"Det turkosa palatset visar ett lyckosamt omen: en blå fenixvinge penslar de azurblå himlarna."

青宮啟瑞，青鸞翅接青霄,
qīng gōng qǐ ruì, qīng luán chì jiē qīng xiāo

Nöjd med sitt arbete lade han ner penseln och lämnade in pappret. Det rimmade versparet ansågs vara ett mästerverk och Bangyi fick första plats i det årets examen.

I kinesisk kultur betraktas fenixfågeln som en gudomlig fågel med stor visdom och dygd. Som tack för att ha återställt hans kropp och räddat templet, välsignade fenixfågeln Bangyi med en ljus framtid.

Klicka här för att lära dig mer om denna mytiska paradisfågel.