Från Broward till ”Barbie”
Jag ser alltid fram emot att få uppträda i Florida. Att vara i Florida är som att gå vilse i paradiset. Jag älskar allt här – de vackra stränderna, de varma vintervindarna, den upplivande solen, den medelhavsinspirerade arkitekturen, den multikulturella mångfalden och till och med det stekheta, svettiga, tryckande klimatet. Och vet ni vad, den alltid så passionerade lokalbefolkningen i paradiset tog emot vår föreställning jublande och med öppna armar. Så det verkar som om min kärlek är besvarad.
Våra tre föreställningar i Broward Centre for Performing Arts i Fort Lauderdale var en stor succé. Under den sista föreställningens paus besökte några entusiastiska musikstudenter orkesterdiket. De var komplett överraskade av orkesterns unika integrering mellan klassiska västerländska och traditionella kinesiska instrument. Basunisten, en trevlig ung man som hette Steven, var särskilt fascinerad av suonan (en kinesisk oboe, eller dubbelbladad kinesisk trumpet). Han bad ivrigt om mer information om suonan och som tur var kom vår suona virtuos och räddade mig ur knipan. Det värmde hjärtat att se så många passionerade unga ansikten. Jag vet att en dag kommer deras talang och kärlek till musiken definitivt att forma dem till fulländade musiker.
Inget kan vara bättre än en ”barbie” på stranden för att ta farväl av Florida. För alla icke australiensare skall det sägas, att en ”barbie” är en barbecue – en grillkväll – inte en blond docka. Det var alltid en av mina favoritsysselsättningar på fritiden förr när jag var i Australien. Faktum är att den traditionella australienska ”barbien” är så populär att mer än 50% av australiensarna röstade på den som den mest typiska nationalrätten. Men låt oss återvända till Florida. Vår festmåltid bestod av kryddade kycklingvingar som fick det att vattnas i munnen, marinerade möra revben och oxfilé försiktigt grillad och ompysslad av våra underbara kockar. För veggie-älskare som jag själv, fanns det ett överflöd av krispig sparris, saftiga majskolvar och mängder av chilli och paprikor att dela. Min favorit var ändå mjuka, kladdiga, smaskiga rostade marshmallows. Oturligt nog så resulterade mitt amatörmässiga tillvägagångssätt i att min skål med bedårande pärlvita bollar vägrade bli klara. Precis när jag dreglade över min väns perfekt rostade portion så erbjöd denna underbara vän och dansare mig hennes, ”Här, jag rostade dem till dig!” Ahhhh… en sak som jag älskar med detta gäng är den helt ovillkorliga omtanken om varandra. Med magen full av veggies sa vi ett ömt farväl till paradis-Florida och satte kurs mot frostiga New York.
Vega Ni
Slagverkare i Shen Yun New York Company Orchestra
1 mars, 2011