På tal om dansskor…

Under den del av året då man inte uppträder är livslängden på ett par dansskor normalt runt en månad eller så. Men på turné har jag tur om mina skor håller i en vecka. Varje år smugglar jag ner många par skor i min resväska i vetskap om att endast de starkaste kan överleva denna farliga resa.

Grundträning är en vardaglig sak för dansare. Alla teatrar har dock inte ett repetitionsrum. Även om det finns en studio kanske den inte har dansgolv, stång eller speglar. Ibland är de alltför små för att rymma oss alla. Ofta tvingas vi dra oss tillbaka till lobbyn. Det är här, mina damer och herrar, som den verkliga kampen börjar: en kamp mellan en dansares skor och den enorma mattan under.

Om mattan är mjuk gör den bara minimal skada. Men om mattan är skrovlig nöter den på materialet i skorna så att mina tår till slut sticker fram genom enorma hål. Lösningar som vävtejp kan ge tillfällig lättnad, men till slut blir innerskon skadad. Då är min enda önskan att mina strumpor inte går samma öde till mötes som mina skor. Således har jag utvecklat en djup uppskattning av dansgolv, och jag saknar vårt dansklassrum där hemma väldigt mycket.

Oavsett vilket tillstånd våra dansskor befinner sig i är dans aldrig enkelt. Varje pass av grundträning kräver inte bara vår fysiska styrka utan vår mentala kraft likaså. Listan över tekniker som ska övas på är ändlös, och att bemästra uppträdandet och formerna i klassisk kinesisk dans är ingenting man kan göra snabbt. Det finns alltid någonting att arbeta på för något sådant som en felfri dansare, det finns inte. Med det täta schemat för våra uppträdanden är jag dessutom vid dagens slut så trött att jag bara längtar efter att få gå och lägga mig. Men så fort min väckarklocka börjar väsnas på morgonen vet jag att ännu en lång dag väntar, full av snurrar och hopp, blåsor och blåmärken, pölar av svett, hängivenhet och beslutsamhet. Utan förlust, ingen vinst. Det finns inga genvägar. Det enda sättet att förbättra sig är genom hårt arbete.

Faktum är att efter att man vant sig vid det är det helt okej. Mestadels älskar jag att dansa. Vad beträffar den konstanta tröttheten och de söndriga dansskorna så antar jag att de bara är en del av farorna i yrket.