Solodebut för Fiona Zheng

De kyliga höstdagarna är precis runt hörnet, vilket betyder att det nästan är dags för den nordamerikanska turnén för Shen Yuns symfoniorkester. Denna unika orkester, som harmoniskt förenar urgamla kinesiska instrument med en fulltalig västerländsk symfoniorkester, presenterar ett spännande nytt program. Vid sidan av Shen Yuns originalkompositioner, som fångar melodier från det forntida Kina, framför orkestern även klassiska mästerverk.

Årets konsert kommer att få uppleva en solodebut med violinisten Fiona Zheng, som framför Pablo de Sarasates berömda Zigeunerweisen, eller Zigenarmelodier, med orkesterackompanjemang. Mellan repetitionerna kunde vi sätta oss ner med denna lugna och anspråkslösa virtuos för ett kort samtal.

Fråga: Låt oss börja från början: När började du studera violin och varför?

FZ: Jag började faktiskt spela piano när jag var tre men var inte särskilt bra på det. Min pappa är violinist och han ville att jag också skulle lära mig, så jag bytte till fiol när jag var fem år. Det gick bra så jag fortsatte med det.

Jag minns att redan som ung fick jag höra att min teknik var mycket avancerad. Jag tror att jag också gynnades en hel del av att utöva Falun Dafa från unga år. Detta är en forntida meditationsmetod som grundar sig på principerna "sanning, godhet och tålamod". Det hjälpte mig att hålla mitt sinne klart och bli av med störande tankar. Det hjälpte mig koncentrera mig och vara i ett fridfullt sinnestillstånd när jag spelade. Jag började utöva Falun Dafa i tredje klass och det har påverkat olika aspekter i mitt liv, såsom att mina betyg blev mycket bättre och mitt fiolspelande förbättrades verkligen.

Folk brukar säga "övning ger färdighet". Som musiker tror jag att ens skicklighet beror på hur mycket arbete man ägnar åt det. Men samtidigt finns det också uttrycket "en gudagiven talang", som är i linje med min övertygelse att konst är en gåva som skänkts till oss av gudarna. Jag tror att när man förbättrar sin moral och ständigt höjer sin andliga värld kommer ens konst också att förbättras, precis som om man skulle vara vägledd av gudar.

Fråga: Vad är det med att uppträda som du gillar?

FZ: Jag har alltid känt en speciell anknytning till musik. När jag var ung och kände mig vissen mådde jag alltid mycket bättre när jag lyssnade på musik. Den bästa musiken tror jag inte handlar bara om teknik och precision, den bästa musiken kan förmedla en musikers känslor och beröra lyssnarens hjärta. Som artist behöver ditt eget hjärta då vara vidöppet. Man måste vara beredd på att exponera sina innersta tankar inför en publik på flera tusen. På grund av detta är uppriktighet ytterst avgörande.

Fråga: I oktober kommer du att spela Sarasates Zigeunerweisen. Vad är din tolkning av detta klassiska stycke?

FZ: Rent allmänt delar jag in den i tre delar. De flesta människorna tolkar den första delen som intensiv, men jag tycker att den har mer av en hjälplöshet och sorg i sig. Den andra delen har friare rytmer och övergångar till en annan stämning. Till sist föreställer jag mig allegro-delen som en sorglös, glad dans. När jag var yngre var faktiskt Zigeunerweisen mitt favoritstycke eftersom jag gillade livligheten i den tredje delen. Numera föredrar jag den andra delen, eftersom jag anser att den kan spegla mitt inre. Innan jag spelar detta stycke föreställer jag mig vanligtvis att jag spelar det för någon som är väldigt nära mig, som en bästa vän.

Jag har egentligen en mycket personlig tolkning av detta stycke - det påminner mig om vad jag har upplevt i Kina. När jag var tre år gammal började min mormor öva Falun Dafa. Hon var den första i vår familj. Hon hade många sjukdomar, som högt blodtryck och hennes höfter var täckta av bölder. Men efter att hon börjat med denna meditationsmetod försvann allt mirakulöst. Vi såg naturligtvis alla dessa förändringar hos henne och snart började hela min familj att öva Falun Gong. 

Men 1999 startade det kinesiska kommunistpartiet ett landomfattande förtryck och började förfölja Falun Dafa-utövare. Under 2006 bröt sig polisen in i vårt hus, tog alla våra Falun Dafa-böcker och arresterade min mor och mormor. Både min mamma och mormor dog av tortyren och förföljelsen – de dog med bara 15 dagars mellanrum.

Efteråt var min far och jag ständigt på flykt likt zigenarna som inspirerade Sarasates Zigeunerweisen. Vi drev hela tiden runt för att undvika förföljelse. Jag var ständigt skräckslagen för att jag skulle bli arresterad och jag förstod aldrig varför den kinesiska kommunistregimen behandlade oss så här. Är det något fel med att tro på "sanning, godhet och tålamod"? Varför förföljer de oskyldiga människor?

Lyckligtvis kom jag till Amerika och sedan dess har livet varit mycket bättre. Men även efter att ha kommit till ett fritt samhälle kände jag mig under de första sex månaderna fortfarande som om jag levde i förföljelsens mardröm. Varje gång jag såg en polisbil kändes det som om mitt hjärta skulle stanna. Även när jag mediterade själv i mitt rum drog jag för gardinerna och vågade aldrig göra Falun Dafa-övningar utomhus, låt säga i en park. Det tog mig ett halvår i USA innan jag började låta bli att dra för gardinerna.

Så efter att ha upplevt allt detta känner jag en starkare anknytning till detta stycke.

Fråga: Shen Yuns symfoniorkester spelar både rent klassiska stycken och Shen Yuns kompositioner i kinesisk stil. Vilka skillnader ser du mellan dem?

FZ: Tja, det är en hel del likt skillnaderna mellan balett och klassisk kinesisk dans. Klassisk kinesisk dans, som är utsökt, förmedlar mänskliga känslor med enorm livlighet och traditionell kinesisk musik är ungefär densamma. I våra kinesiska stycken ser jag en mycket subtil och nyanserad känsla och jag tycker västerländsk musik är mer påkostad och storslagen. Jag tycker mycket om båda stilarna.

Fråga: Vad kan du berätta om Shen Yuns kinesiska melodier?

FZ: Traditionell kinesisk kultur håller sakta på att försvinna, men jag tror att musik inspirerad av äkta kinesiska traditioner, som Shen Yuns, fortfarande kan ge genklang i vilken publik som helst. Även om våra kompositioner är moderna ger de människor en känsla av närhet till det forntida Kina. För mig väcker musiken tidiga buddhistiska och taoistiska tankar och de forntida människornas tro på det gudomliga, det är en mycket helig känsla.

Fråga: Hur känns det att få en möjlighet att framföra ett solo på Carnegie Hall?

FZ: Naturligtvis kan ett framträdande på Carnegie Hall ge en musiker mycket press. För att vara ärlig tror jag dock inte det spelar någon roll var man framträder eller ens vem man framträder för. Oavsett om man är på Carnegie Hall eller bara bland familj och vänner är det viktigaste att skapa en kontakt med publiken. Processen att dela sitt hjärtas medkänsla med andra är vad jag tycker är mest givande.

Fråga: Blir du någonsin nervös på scen?

FZ: Åh ja, jag blir faktiskt mycket nervös! Det är så här - jag är oftast mest nervös när jag kommer ut på scen och går fram till orkestern, ända tills jag spelar den första tonen. När jag spelat denna ton börjar jag koncentrera mig på musiken, slutar oroa mig och bara fokuserar på att dela med mig av vad mitt hjärta vill säga.

När jag framträder försöker jag alltid vara lugn. När jag i det förflutna var på väg att gå upp på scen, tränade jag min teknik som tokig, försökte hålla mig i det mest optimala tillståndet. Men nu försöker jag lugna ner mig och jag mediterar alltid innan jag framträder. Detta hjälper mig mycket mer än att öva i sista minuten - det gör min musik kraftfullare och jag kan känna energin flöda från varje ton.

Fråga: Vilket råd skulle du ge unga, blivande musiker?

FZ: En lärare sa en gång till mig: "Tänk inte på något annat, försök alltid bara att göra ditt bästa och det kommer att bli bra." Poängen var att bara fokusera på att spela musik med hela sitt hjärta och inte oroa sig för någonting annat. Håll fast vid nybörjarens seriositet och arbeta alltid hårt för att förbättra dig oavsett hur länge du har spelat.

Fråga: Vad kan vi förvänta oss av årets program?

FZ: Vi har valt ut några mycket trevliga verk ur musiken från väst som är lättillgängliga även om man inte är en musikfantast. Det gäller för våra kinesiskinspirerade stycken också. Mycket liknande den Förbjudna staden i Peking har dessa stycken en storslagen och majestätisk air som fångar dig direkt. Jag tror att upplevelsen blir mycket angenäm och skiljer sig från alla konserter man någonsin upplevt.

Fråga: Något annat du vill tillägga?

FZ: Ja, det finns något annat, något ogripbart, som jag tror att publiken kan känna under konserten. De flesta av Shen Yuns musiker övar också Falun Dafa. Och som en grupp strävar vi efter att förbättra oss genom att följa metodens principer om "sanning, godhet och tålamod". Genom att framföra musik vill vi också sprida ett budskap om hopp och medkänsla och jag tror att vår publik kan känna detta.