Specialartikel: Solistdansare Susan Zhou
Tidskriften Taste of Life är Frankrikes och Kanadas ledande tvåspråkiga, luxuösa tidskrift på kinesiska och engelska om livsstilar, tillägnad att överbrygga öst och väst genom en gemensam uppskattning av skönhet och elegans som är etablerad i båda traditionerna.
I den senaste utgåvan presenterade Taste of Life Shen Yuns solistdansare Susan Zhou. Zhou har varit med i Shen Yun sedan 2013. År 2014 kom hon på andra plats i New Tang Dynasty Televisions internationella klassiska kinesiska danstävling i juniorklassen för damer . Zhou turnerar den här säsongen med Shen Yun World Company i Nordamerika.
Från tidskriften Taste of Life: Ta svårigheter som glädje.
Scenridån öppnar sig sakta och en grupp graciösa jungfrur stiger fram med vackra pappersparaplyer i handen. Bland de ständigt föränderliga formationerna framträder en solistdansare i mitten av scenen. Stående på ett ben höjer hon det andra benet rakt upp och böjer sig till sidan medan hon lyfter sitt paraply graciöst upp mot himlen. Publiken börjar applådera.
"Dans är lidandets konst", säger Susan Zhou, solistdansare i dansen ”Paraplyer”, en av danserna från det fantastiska 2017 års program med Shen Yun Performing Arts, världens ledande klassiska kinesiska dansgrupp. "Dansare måste utmana sina begränsningar varje dag. Flexibilitetsträning är rent lidande - bara genom att känna lite mer smärta kan du sparka högre. Den fysiska utmattningen är också lidande och man behöver fortfarande bita ihop tänderna och fortsätta".
Zhou flyttade från Kina till Nya Zeeland med sina föräldrar när hon var liten, men hon hade bara ett vagt intryck av klassisk kinesisk dans. Hennes verkliga resa till klassisk kinesisk kultur började när hon flyttade till New York för att börja på Fei Tian Academy of the Arts, världens främsta kinesiska klassiska dansskola.
"På Fei Tian lärde vi oss inte bara dans utan lärde oss också kinesisk historia och litteratur", säger hon. "Det fick mig att bättre förstå den briljanta forntida kinesiska kulturen”. En av hennes käraste minnen är att läsa om Cao Zhis ”Gudinnan av Luo”:
Hennes kropp svävar upp lätt som en uppflugen svan,
Graciöst, som en flygande drake,
I prakt mer lysande än höstens krysantemum,
I fägring frodigare än tall på våren;
Beslöjad som månen täckt av florlika moln,
Rastlös som snö som yr i den drivande vinden.
Zhou säger: "Jag tycker att hon är oerhört vacker. Beskrivningen gav mig för första gången en klar bild av en vacker forntida kinesisk kvinna. Jag tror att det som klassisk kinesisk dans representerar borde vara som hennes ultimata skönhet och rike, så jag måste fortsätta att arbeta hårt".
"Alla rörelser i klassisk kinesisk dans kommer från dansarens inre känslor. I Det stora förordet till poesiboken står det att när människor uttrycker sina känslor i språk är det en dikt; när människor inte kan uttrycka dem i språk, kommer de att sucka; när suckande inte räcker, kommer de att sjunga; när sången fortfarande inte räcker till, kommer de att dansa. Det betyder att dans kan uttrycka hjärtats starkaste känslor. Så om dansare inte har intensiva känslor hur kan de röra på sina kroppar så att publiken blir påverkad?"
"När helst jag avslutat ett dansstycke verkar utmattningen orsakad av intensivt uppträdande som bortblåst. Det är som att jag bara njuter av en lugn regnig dag, som jag älskar mest”, säger hon. Hennes leende och glädje är obestridlig. "Jag hoppas att jag kan helt smälta in i dansen så mycket som möjligt i 2018 års turné - det är mitt nuvarande mål".
